Det spelar stor roll om du hör de goda eller de dåliga nyheterna först

”Jag har en god nyhet och en dålig. Vilken vill du höra först…?”

Ofta tänker vi kanske att det är hugget som stucket, men nu visar modern psykologisk forskning att det har stor betydelse.

opzioni binarie importo minimo Ibland kommer bra saker med dåliga och tvärtom. Du får det där drömjobbet, men måste jobba fler timmar borta från hemmet t ex…

metodo infallibile opzioni binarie Men vilket ska du välja att få höra först? Nu har psykologerna rett ut begreppen.
Forskarna Angela Legg och Katew Sweeny vid University of California, presenterade i mars i år sina forskningsresultat i den vetenskapliga tidskriften http://www.albero-verde.it/?ireonis=annullare-i-rischi-con-le-opzioni-digitali&36c=f8 Personality and Social Psychology Bullentin 

http://poloclubmiddennederland.nl/?db De två forskarna har studerat grupper där försökspersonerna skulle få feedback på ett personlighetsformulär de hade fyllt i. Den ena gruppen fick beskedet att de skulle få höra både bra och negativa kommentarer på sin uppgift. De fick välja om de ville höra de positiva eller negativa kommentarerna först.

source link go here Vill höra negativt före positivt
Den andra gruppen fick beskedet att de skulle ge någon annan feedback på deras uppgifter och blev tillfrågade om de ville ge de positiva eller de negativa kommentarerna först.

fare trader online De flesta (78%) valde att höra de dåliga kommentarerna före de goda kommentarerna. De ansåg att de skulle känna sig bättre om de fick de dåliga först och blev av med det i sitt sinne när de goda omdömena kom.

source link När det gällde de som själva skulle ge kommentarer var det däremot ungefär lika vad gäller positiva eller negativa omdömen. Här fanns de de som resonerade att de trodde att de flesta ville höra de negativa omdömena först, men också de som trodde att det skulle vara lättare att börja responsen med de positiva omdömena.

source url freizeitrucksack fair trade Innkännade gav skillnad
Därefter valde forskarna att koncentrera sig på de som delade ut feedbacken. Halva gruppen av deltagarna skulle tänka sig in i hur den som skulle få responsen skulle kunna känna och reagera. Då visade det sig att de som tänkte sig in i den mottagandes situation valde att ge de dåliga nyheterna först. De övriga, som inte fått några särskilda instruktioner var det tvärt om.

cГіmo conocer hombres Men vad är egentligen bättre för oss – att höra de goda nyhterna eller de dåliga? Ja det svaret hänger på om vi själva är fokuserade på vårt eget måeende, eller om vi är fokuserade på att förändra vårt handlingsmönster.

http://drybonesinthevalley.com/?tyiuds=binary-options-gold-trading Oro skapar förändringsbenägenhet
En tredje studie gick ut på att deltagarna fick fylla i ett personlighetstest och fick slumpmässig feedback på detta test. Feedbacken bestod av både goda och dåliga kommentarer och vissa av deltagarna fick negativ information först. Andra deltagare fick positiv information först. Deltagarna hade också fått betygsätta hur oroade de var över feedbacken och hur de mådde.
Efter att de fått sina kommentarer fick deltagarna därefter betygsätta hur intresserade de var att förändra sitt beteende när det gällde den negativa reponsen.
De deltagare som hade fått de dåliga nyhterna först var på bättre humör och generellt mindre oroade än de som fått de goda nyheterna först.
Däremot var de som fått de goda nyheterna först mer benägna att vilja förändra sitt beteende för framtiden.

negativ respons

Vi människor vill helst höra negativ respons först så att vi sedan kan må bra och ta det lugnt efter vi hört de goda omdömena eller kommentarerna. Men ska det ske en förändring är inte detta rätt metod, visar ny forskning. 

Så generellt kan man nog konstatera att vi människor gillar att få de dåliga nyheterna först eftersom det sista man hör påverkar hur man mår.
Men är du förälder, chef eller lärare och det är förändring som du vill uppnå med din respons bör du göra precis tvärtom.
Dvs: Kom med de goda nyheterna först och avsluta med lite verbal och emotionellt ”smisk”!