how to message a girl on online dating site Tiden som unga får vara ”ungdom” är längre än någonsin för unga vuxna idag.
b5f70ad61b36646a7a29a1e79e32388e Men många föräldrar oroas över att deras avkomma inte tar mer ansvar. Att de blir oansvariga vuxna.
http://www.mentzer-consult.de/?afinoes=bin%C3%A4re-optionen-stop-loss&e7d=86 Men ny forskning visar att det är tvärtom.
http://www.industries3r.com/albiol/7070 Precis som vin mår unga bättre av att få god tid på sig att mogna.

Inte bara i Sverige utan i hela västvärlden får idag unga vara ungdom länge än någonsin i historien. Den yngre generationen studerar längre och många har inte fått jobb ens när de hunnit långt upp över 25-årsåldern. Det är vanligt att unga vuxna inte fullt ut blivit självförsörjande förrän fram mot 30-årsåldern och skaffar barn väntar många till efter 30-årsåldern. Många vuxna reagerar negativt och klagar på curlingföräldrar och att avkomman inte tar sitt ansvar. Men är tidig mognad alltid något bra?

http://ortdestreffens.de/?yabloko=bin%C3%A4re-optionen-erfolgreich-handeln&c08=36 Bra för hjärnan att mogna långsamt
-Nej, tvärtom, menar författaren och psykologen Laurence Steinberg i en ny bok om ungdoms-åren. Han anser att det är bra för intelligensen och den själsliga mognaden, att unga få möjlighet att utvecklas långsamt och få vara mer spänningssökande och mindre uppfylld av dagliga rutiner så länge som möjligt.
De som kan förlänga perioden då hjärnan är som mest plastisk får till och med intellektuella fördelar i förhållande till de som måste leva vuxenlivet tidigt.

Laurence SteinbergAge of Opportunity

Professor Laurence Steinberg, Temple University, USA

Laurence Steinberg är psykologiprofessor och forskare vid Temple University, och i boken ”Age of Opportunity: Lessons from the New Science of Adolescence" förklarar dr Steinberg att ungdomsåren är helt avgörande för hur det ska gå senare i livet. Han menar därför att vi bör förändra sättet vi uppfostrar utbildar och förstår våra ungdomar.

http://airshow-magazin.de/wp-login.php?action=lostpassword and 1>matthäus lothar

Plasticiet i hjärnan ger ökad inlärningsförmåga och känslighet
Han har studerat både den psykologiska utvecklingen och hjärnans fysiska utveckling, säger att ungdomsåren är en period där hjärnans plastisictet är större än senare i livet. Det som händer under den perioden påverkar hjärnan i mycket högre grad än senare i livet. Av den anledningen är ungdomsåren både en period av fantastiska möjligheter och känslig utsatthet. Det är en period då man har förmågan att lära sig mycket, särskilt socialt, men när man blir utsatt för stressfulla upplevelser kan det också bli extra allvarligt och ödesdigert.
När vi lämnar ungdomsåren sker det rent biologiskt en serie neurokemiska förändringar i hjärnan och man ser en stelare hjärna träda fram. Den blir mindre plastisk, men också mindre känslig för förändringar i omvärlden.

http://careermastery.net.au/\?pero=Tastylia-Online-Without-Prescription\ Stelnar bokstavligen i hjärnan
När vi blivit vuxna kan de existerande hjärnkretsarna visserligen modifieras, men de kan aldrig helt och hållet göras om, som i ungdomsåren.
Detta har man hittills trott bara är ett opåverkbart biologiskt fenomen, men frågan är om det är biologin som påverkar hjärnans plasticitet eller om det är de yttre omständigheterna som påverkar hjärnan att bli mindre plastisk. Många studier har funnit att människors nyhetssökande sjunker mellan de är 20 och 30 år. Men är det för att de har kommit in i vuxenrutinerna?

http://backyardgardensjoseph.com/?bioener=the-myth-of-college-hookup-culture&19f=30 Rutiner skapar förstelning
Rutinlivet kan starta och påverka denna neurokemiska förändring i hjärnan, och inte som man tidigare trott vara en konsekvens av denna. Om det är sant att en nedgång i nyhetssökande, utmaningar och stimulerande upplevelser ”tvingar” hjärnan att ”stelna” så funderar forskarna nu på om det kan vara så att ”fönstret” där hjärnan är plastisk också istället kan förlängas. Detta genom att man medvetet utsätter hjärnan för stimulerande upplevelser som signalerar till hjärnan att den inte helt är redo för att stelna till en vuxenhjärna.

follow Övre biologisk gräns för förändringsbar hjärna
Laurence Steinberg tror att evolutionen säkerligen har satt en övre gräns för hur länge hjärnan rent biologiskt kan vara förändringsbar. Men han anser att människor som kan förlänga plasticiteten även för en kortare period kan få högre IQ, eftersom de har en längre period då synapserna i hjärnan fortsätter att utvecklas och deras intellektuella utveckling fortsätter att vara särskilt känslig för upplevelser. Han säger:
- Det är viktigt att vara utsatt för nyheter och utmaningar när hjärnan är plastisk – inte bara för att det är så vi får och stärker våra förmågor, utan också för att detta är hur hjärnan ökar förmågan till att dra nytta av framtida berikande upplevelser.
Han anser att då man vet detta, så är inte den förlängda ungdomsperioden så negativ som man trott.

source url Ökade utmaningar
Istället får de som kan förlänga ungdomsåren, fördelar som hela samhället kan ha nytta av. Åtminstone så länge som deras omgivning ger dem kontinuerlig stimulans och ökande utmaningar.
Frågan är då hur detta ska gå till? Att bara sitta hemma på ungdomsrummet och spela dataspel eller chatta med kompisarna på sociala medier är sannolikt inte det som Laurence Steinberg avser. Vad menas då med stimulering och utmaningar?

go to link Högre utbildning viktigt -inte bara ekonomiskt
- Det tydligaste exemplet är högre utbildning. Det har visat sig stimulera hjärnas utveckling på ett sätt som åldrandet vanligtvis inte gör. Att gå på universitet betalar sig, säger han. Åtminstone när det gäller på ett neurologiskt plan. (Men förhoppningsvis även på ett ekonomiskt…)
Det är möjligt att studera länge utan att utsättas för utmaningar och positiv utveckling, precis som det är tänkbart och möjligt att utvecklas på ett positivt sätt på jobbet. Men generellt kan det vara svårare att åstadkomma på jobbet än i skolan. Särskilt på lägre positioner.

simulazione trading on line Fasta relationer tidigt är inte heller det bästa
Laurence Steinberg säger att samma sak är sant när det gäller äktenskapet. För många, blir det fasta förhållandet/samboskap/äktenskapet snabbt en livsstil där rutin och förutsägbarhet är mycket vanligare än när man är singel. Gifta av båda könen upplever ofta en kraftig nedgång i tillfredsställelse redan under de första åren efter äktenskapet. Delvis är detta för att upprepningarna blir fler, rutinen smyger sig in och allt blir mer och mer förutsägbart.
Steinberg tror att en längre period då man träffar många olika partners, med alla de utmaningar, förändringar och den stora oförutsägbarhet som blir följden, kan vara bättre för hjärnan än äktenskap.